halvalivet

Det känns som om jag börjar sakna familjen allt mer och mer. Men varje gång jag är hos dem så hatar jag det och vill åka bort igen. Det är alltså egentligen inte familjen jag saknar, utan illusionen av familjen? Den positivia illusionen. Den som skapas varje gång jag ringer och mamma säger att hon saknar mig.. och jag tänker att den här gången kanske blir det annorlunda? 

Halvalivet