Det är jag som bestämmer

Det är jag som bestämmer. 
Det är inte Gud.
Inte ödet. Inte staten.
Det är jag.
Jag kan inte komma ifrån ansvaret.
Jag kan inte skylla ifrån mig.
Jag kan inte påstå att någon annan bestämmer.
Hela tiden.
Jag bestämmer också. Över mitt liv.
Jag kan inte smita undan ansvaret.
Hopp eller hopplöshet?
Förlåtelse eller hämd?
Det är jag som bestämmer.
Jag också.


Halvalivet

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback